Fearless.

Klockan har ingen bestämd tid sen jag bad dig att gå. Jag finner dessutom ingen skam över att ha låtit dig gå din väg. Du fick allt jag kunde ge, men du gav mig en karta till ingenstans. Konstigt nog så verkar det som att det är den enda vägen att följa. Du har alltid haft en djävul på din axel - En djävul som ville slå sönder mig. Aldrig att jag låter honom vinna!

Vem är du egentligen som försöker få mig knäckt? Det var alltid du som försökte stoppa mig när jag fick chanser till att lyckas. Synd att du aldrig såg mig för den soldaten jag är. För jag är inte som du - det vill säga den personen som skall slåss enda tills någon stupar. Jag har alltid haft en ängel vid min min axel - En ängel du aldrig kommer att kunna slå sönder. Du kommer aldrig att vinna denna strid.

Jag är inte rädd att vara ensam. Allt är över nu och du vet att du gjorde du allt fel! Jag skall åter bli oskadd. Du såg mig för sista gången lämna detta spel, för jag har fått nog av denna skit. 

Att jag har känt dig, att säga att jag en gång valde dig kommer aldrig att rädda sitationen. Det jag gick igenom, det jag blev insatt i, kommer aldrig att vara ett argument till återförening. Jag är inte rädd längre.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0