Du känner inte mig!
Jag märker hela tiden hur du ständigt gömmer dig i skuggan, samt hur du försöker hålla huvudet lågt för att inte synas. Det är helt solklart att du vill krypa fram för att få uppmärksamhet, och berätta saker för mig som jag redan är medveten om. Fortsätt att gå din väg och lova mig att inte stanna upp för jag är inte din typ! Varför kan du inte finna en ny vän? en vän som är som den vän du egentligen vill ha?
Jag vet att du är ensam! Men jag vill faktiskt inte hjälpa dig - förlåt! Tiden har läkt mitt sår och jag är inte din leksak, för mitt hjärta är nu kallt och jag väntar inte på dig. Snälla sluta sms'a mig för det du skriver är bara befängt! Varför kan du inte finna en ny vän? en vän som är som den vän du egentligen vill ha?
Ett och ett halvt år och du hör fortfarande av dig? Snälla försök sluta med att läka det hemska tankarna jag hyser mot dig. Det har gått så lång tid att jag egentligen inte behöver säga hej då till dig. Tur att jag inte svarar när du ringer mig för jag pallar verkligen inte. Ett och ett halvt år och jag fattar verkligen inte att du inte ger upp? Ta något piller och gå och göm dig. Skaffa dig ett liv och gå hem för att umgås med din mamma, för hon är den enda som någonsin kommer älska dig!
